AI lyfter löner – men sänker liv

Sofia Hernnäs är en svensk nationalekonom och forskare med fokus på arbetsmarknadens utveckling i samband med teknologisk förändring, särskilt automatisering.

Just nu har hon basen i Finland, på Hanken (enda fristående handelshögskolan i Finland), och vi åkte till vårt grannland för att prata automatisering i Helsingfors. För AI-utvecklingen går fort, och för att veta vad som kan hända i framtiden är det intressant vad historiken – i närtid – säger.

Sofia Hernnäs forskning är nämligen inriktad just på hur automatisering påverkat arbetsmarknaden. Framför allt har hon studerat perioden 1985–2016. Hon disputerade vid Uppsala Universitet med en avhandling som dels innehåller en modell för att förstå hur arbetstagares inkomster och arbetsuppgifter förändras med automatisering, och som dels innehåller empiriska undersökningar arbetstagare i krympande yrken.

I min modell tjänar alla på automatisering genom att produktiviteten ökar och därmed det totala välståndet.

Och hon har kommit fram till en kanske lite oväntad ljus bild. 

– I min modell tjänar alla på automatisering genom att produktiviteten ökar och därmed det totala välståndet. Alla får högre löner men färdigheternas relativa avkastning kan förändras beroende på vad det är för uppgifter som automatiseras. Min modell tar å andra sidan inte hänsyn till arbetslöshet som kan uppstå — de negativa konsekvenserna av automatisering beskrivs därför inte helt av modellen.

Bredd slår spets när jobben förändras

Hernnäs förklarar att om den totala produktiviteten ökar i ekonomin så ökar välståndet. Och i ett sådant läge kan fler personer få andra typer av jobb, när man exempelvis kan ge mer resurser till äldreomsorgen. Hon tror inte att det totala antalet jobb kommer att minska på grund av AI-teknologin. Viss teknologisk utveckling kommer ta bort arbetsuppgifter, men annan teknologisk utveckling lägger till arbetsuppgifter. 

Vilka tjänar på den nya teknikutvecklingen?

Vi kollade vad AI svarar på frågan, och här nedan är svaret:

”Sofia Hernnäs har utvecklat en teoretisk modell som förklarar hur automatisering påverkar arbetsmarknaden och löneavkastningen på individers olika förmågor. Modellen tar hänsyn till att arbetstagare besitter en samling färdigheter som de säljer som ett paket till arbetsgivaren, och att olika färdigheter prissätts olika beroende på yrke. Den visar att när vissa arbetsuppgifter automatiseras, tenderar generalister – personer med en bred kompetens – att byta yrke oftare än specialister, eftersom deras färdigheter är mer överförbara mellan olika yrken. Denna omflyttning leder till förändrade löner: generalister kan tjäna mer genom att byta till yrken där deras färdigheter efterfrågas, medan specialister som stannar kvar i sina yrken kan uppleva en minskad löneavkastning om deras specifika färdigheter automatiseras. Hernnäs modell ger därmed en fördjupad förståelse för hur automatisering påverkar arbetsmarknaden och individer beroende på deras färdighetsprofil.”

Sofia stämmer det här svaret som jag fick av Chat GPT? 

– Ja, detta stämmer.

Den mörka baksidan av automatiseringen

Sofia Hernnäs övriga forskning har dock påvisat en mörkare sida.

Rent ekonomiskt visar hennes avhandling att individer som arbetat i yrken som minskat på grund av teknisk utveckling fått 2–5 procent lägre inkomster under en nästan 30 år lång uppföljningsperiod. För lågavlönade individer i samma yrken har inkomstförlusterna varit betydligt större, 8–11 procent.

Och det är just de lågavlönade, de som är längst ner på stegen som lider allra mest när ett yrke automatiseras.

– De som jobbade i minskade yrken hade i medeltal fem till elva procent högre risk att dö under de kommande 30 åren, och även här ser jag den här skillnaden hos de som är lägst betalda inom varje yrke. De löper ännu högre risk att dö. Då är det ju för tidig död det handlar om eftersom de här personerna är som äldst 66 när vi tittar på dem, säger Sofia Hernnäs.