I mitten av november anordnas varje år "Filantropins dag" i Lund. Det för att uppmärksamma alla personer, företag och organisationer som på olika sätt stöttar forskning och utbildning vid Lunds universitet. Den årliga Filantropins dag firas i stora delar av världen, inte minst i USA. Lunds universitet var först i Sverige med att uppmärksamma dagen, det under 2019.
Vid den sjunde upplagan av Filantropins dag vid Lunds universitet var Handelsbankens forskningsstiftelser representerade genom Browaldhstipendiat Pol Campos samt kanslichef Martin Blåvarg. Trots sin ringa ålder – 34 år – har Campos redan blivit publicerad i såväl Nature som Science.
Pol Campos presenterade under dagen sin forskning "Vaccination och ekonomiska incitament". Campos studier visar att ekonomiska incitament att ta vaccin fungerar, men att många samhällsvetare är oroliga att de kan ha negativa effekter trots att de fungerar. Beslutsfattare rekommenderas ofta inte använda dem (t.ex. WHO 2011; ECDC 2021). Men forskningen visar väldigt tydligt:
• Incitament (i form av pengar, studiens test 200 kr) ökar vaccinationsgraden.
• Inga negativa konsekvenser.
Pol Campos, hur viktigt är det för dig som forskare att kunna dela med dig av dina upptäcker/studier till allmänheten under till exempel ett sådant här evenemang som Filantropins dag?
– Jag tycker definitivt att det är viktigt. Det finns naturligtvis forskningsområden som huvudsakligen handlar om att utveckla nya metoder för andra forskare, men det mesta av det vi gör har ett samhälleligt syfte. Vi försöker förstå något om hur människor beter sig eller hur politik fungerar, och vi hoppas att denna kunskap så småningom kan vara till nytta utanför den akademiska världen. Om forskningen bara stannar i en tidskriftsartikel som en liten grupp specialister läser, går en stor del av dess värde förlorat. Evenemang som Filantropins dag, eller andra tillfällen att träffa allmänheten och beslutsfattare, hjälper oss att se till att forskningen faktiskt når de människor som kan ha nytta av den.
Blev du förvånad över att incitament ökade vaccinationsgraden så pass mycket?
– Jag blev inte förvånad över att incitamenten fungerade i princip, men jag blev förvånad på tre sätt. För det första hade jag inte förväntat mig att så små incitament skulle ha någon betydelse. Tvåhundra kronor är inte en stor summa, men ändå hade det en effekt. För det andra blev jag förvånad över effekternas storlek. I olika studier fann vi ökningar på fyra till tretton procentenheter, vilket är mycket stort för folkhälsoinsatser. För det tredje blev jag förvånad över att inget annat fungerade. Vi testade påminnelser, noggrant utformad information om risker och fördelar samt olika typer av budskap. Inget av detta hade någon mätbar effekt. För ett beslut som är så viktigt både privat och socialt förväntade jag mig inte att små incitament skulle vara det enda som påverkade beteendet.
Finns det andra effektiva och accepterade åtgärder för att öka vaccinationsgraden?
– Bland de åtgärder vi har studerat är svaret tyvärr nej. Påminnelser och information ses vanligtvis som acceptabla, men de var inte effektiva i vårt arbete. Det finns idéer som jag tror skulle kunna fungera, men det finns få belägg för dem och de är svårare att testa. Ett exempel är förbokning av tid för hela befolkningen, där människor får en specifik tid och plats om de inte bokar om. Detta verkar acceptabelt för de flesta och användes i Uppsala. Ett annat exempel är krav, såsom att kräva vaccination för att få gå in på restauranger eller biografer, vilket flera europeiska länder använde. Dessa kan vara effektiva, men acceptansen är lägre. Sammantaget behöver vi mer forskning. Dessa frågor är svåra att studera eftersom tillförlitliga och centraliserade vaccinationsdata är sällsynta, men i Sverige har vi ovanligt goda möjligheter, vilket är värdefullt både för oss, internationell forskning och beslutsfattande, säger Pol Campos.
