I sex avsnitt under våren, som publiceras varje tisdag med premiär 3 februari, får vi möta forskare och ta del av hur deras forskning har effekt i våra liv. Programmet leds av Anders Kraft:
– Det har varit kul! Och samtidigt både svårt och viktigt att hitta sätt att illustrera det vi vill berätta. Att träffa alla smartisar som kan förklara så vi vanlisar förstår är väldigt inspirerande.
Är det något speciellt du vill lyfta fram under de avsnitt ni har hunnit spela in?
– Det är häftigt att se vad satsningar på forskning betyder för samhället. Gediget och tålmodigt arbete som kan skapa verktyg och metodik för oss alla, jag blir imponerad!, säger Anders Kraft.
Pliktkänslan som drivkraft är temat för premiäravsnittet. Tore Ellingsen är professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan och bär finansiering av Handelsbankens forskningsstiftelser. Ellingsen forskar om relationen mellan etik och ekonomi genom att utveckla och testa teorier om plikter och plikttrogenhet. I Spets berättar han om hur pliktkänslan sparar samhället miljarder, “20-40% av BNP avgörs av vilken kultur man har”.
Norrmannen har ett omfattande CV och har bland annat suttit i priskommittén för ekonomipriset till Alfred Nobels minne sedan 2007 och även tjänstgjort som dess ordförande. Han har även fått flera utmärkelser, exempelvis Assar Lindbeck-medaljen.
Större delen av forskningen kommer sällan fram ur det massmediala bruset. Är det här ett sätt att synliggöra hur mycket intressant forskningsrön det faktiskt finns?
– Ja! Ekonomisk forskning visar att det finns mycket kunskap som kan bidra till en bättre värld och förbättra människors livskvalitet. Problemet är att för få känner till det, säger Martina Stenström som är redaktionschef på EFN Vetenskap.
I premiäravsnittet får vi lära oss mer om Tore Ellingsens forskning. Varför valde ni just Ellingsen i premiären?
– I en orolig omvärld har det blivit tydligt hur viktiga oskrivna regler och normer är för att få samhället att fungera. Ellingsens forskning om plikt bidrar med en viktig pusselbit till att förstå till vad som upprätthåller samhällskontraktet - och att kostnaden är stor om pliktkänslan saknas.
Kan du avslöja vilka ämnen och forskare som kommer i kommande avsnitt?
– Vi får följa med på ett njurutbyte som genomförts tack vare Tommy Anderssons (professor i nationalekonomi) algoritm för organdonation. Vi får lära oss om hur tidiga insatser i livet, som genom skolluncher och BVC, ger stor effekt senare i livet på inkomster och hälsa. Vi följer med till gymmet och tar del av en studie som visar att mutor är effektivt för att få oss att träna, säger Martina Stenström avslutningsvis.
