Kapital – alltså tillgångar minus skulder – fungerar inte bara som en ekonomisk buffert utan påverkar också människors möjligheter att investera, bo och forma sina liv. Och i förlängningen även inflytandet i samhället.
– Ägandet är till syvende och sist den ultimata makten. Både ur ett samhällsperspektiv och över det egna livet, säger Emma Heikensten.
Att exakt mäta hur stora förmögenheter svenskar har är svårt eftersom Sverige saknar ett register över hushållens samlade tillgångar. Men genom att studera kapitalavkastning går det ändå att se tydliga mönster, berättar Jesper Roine, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan.
– Det som speglas i avkastningen på olika kapitalformer visar grovt att kvinnor äger knappt hälften av vad män äger, säger han.
Skillnaderna är särskilt stora när det gäller värdepapper. Vinster från bostäder är relativt jämnt fördelade, medan inkomster från aktier och andra finansiella tillgångar lutar betydligt mer åt männens håll.
Samtidigt visar forskning att kvinnor ofta lyckas bättre med själva sparandet.
– De kvinnor som aktiesparar har något högre avkastning än männen. Män tenderar att ha större tilltro till sin egen förmåga. De är ganska kaxiga och tror att de kan tajma börsens upp- och nedgångar, säger Erik Bengtsson, docent i ekonomisk historia vid Lunds universitet.
Att män ändå äger mer beror bland annat på att kapitalet i ekonomin är starkt koncentrerat – och att toppositionerna i näringslivet fortfarande domineras av män.
– I toppskiktet, bland dem med högst inkomster eller störst förmögenhet, finns fortfarande ett gap. Och det verkar inte ha minskat – snarare tvärtom, säger Anne Boschini, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
Resultatet blir att kapitalinkomster spelar en allt större roll för den ekonomiska skillnaden mellan kvinnor och män – trots att lönegapet långsamt minskar.
