Handelsbankens forskningsstiftelser har beslutat att finansiera ett nytt centrum vid Historiska institutionen på Lunds universitet. Centret kommer att gå under namnet CEKOS som är en förkortning för Centrum för kunskapsspridning och samtidshistoria.
– Vi kommer att fokusera på att främja kunskapsflödet i det svenska samhället samt bedriva historisk forskning om hur förutsättningarna för kunskapsspridning har förändrats sedan 1980-talet. Fokus kommer att ligga på ekonomisk kunskap, den digitala samhällsomvandlingen och det föränderliga medielandskapet, säger David Larsson Heidenblad.
David Larsson Heidenblad är docent i historia vid Lunds universitet och kommer leda CEKOS verksamhet med stöd av Johan Östling, professor i historia och föreståndare för Centrum för kunskapshistoria. Till verksamheten knyts även gästprofessor Orsi Husz, samverkansexperterna Emma Frans och Julia Ravanis, innovationsutvecklaren Sophie Hydén Picasso, samt techanalytikern Björn Jeffery, som kommer att inneha en roll som practitioner in residence. År 2027 planerar CEKOS att rekrytera doktorander och en postdoktor.
– För oss är det viktigt att komma i gång direkt och omsätta våra idéer och kunskaper i handling. Det kommer hända grejer vid CEKOS! Samtidigt är centret en långsiktig satsning som syftar till att fostra och utveckla framtidens publika intellektuella. Vi vill också fungera som en resurs för andra forskare och forskargrupper som vill prioritera kunskapsspridning högre än de gör i dag.
Handelsbankens forskningsstiftelsers satsning på CEKOS svarar mot ett behov inom forskarsamhället av att få mer tid och resurser för samverkan. Det är uppgifter som många forskare värdesätter högt och gärna ägnar sig åt, men som har svagare incitament än forskning och undervisning. Detta gör att mycket kunskap i dag stannar inom akademins väggar och inte får den samhälleliga betydelse som den skulle kunna få.
David Larsson Heidenblad själv är skicklig på att få ut sin forskning till allmänheten och menar att det ger honom både energi och nya uppslag. Men han vet också att det kan vara svårt att ta sig tid för kunskapsspridning när ett forskningsprojekt väl är avslutat. I det läget kan lusten och engagemanget vara borta, man vill bara vidare.
– Många gånger är det därför bättre att skriva eller prata om sin forskning redan på ett tidigt stadium. Då är man ofta mer öppen för nya perspektiv och uppslag. Det kan leda till att man ställer bättre frågor, får tips om nya material och arkiv. För mig som samtidshistoriker är samverkan en integrerad del av forskningsprocessen.
Hur ska ni jobba rent konkret för att få ut mer forskning i samhället? Vad kommer ni börja med?
– Allt förändringsarbete handlar ytterst om relationer. Vill man att forskning ska ta större plats i media, politik eller näringsliv då är steg ett att se till så att människor i dessa världar lär känna fler forskare. CEKOS kommer därför anordna aktiviteter och evenemang som syftar till att sammanfläta världar. Vad vi vill göra är att stärka kunskapens sociala infrastruktur i Sverige. Det är såklart ingenting som vi kan göra på egen hand, men vi vill fungera som en katalysator i och för en sådan process.
Martin Blåvarg, som representerar Handelsbankens forskningsstiftelser, ser fram mot CEKOS inträde på den akademiska scenen under hösten.
Hur kommer det sig att ni vill stödja det här nya centret?
– Vi är väldigt stora finansiärer av ekonomisk forskning i alla möjliga former, men vi har den senaste tiden velat verka för att få en betydligt större spridning av forskningen och överhuvudtaget bidra till en bred kunskapsspridning i samhället. Som forskningsfinansiär blir det då väldigt naturligt att stödja forskare som med en akademisk ingång ställer frågan: Hur sprids kunskap i samhället idag och vad kan man göra rent praktiskt för att få till en effektiv kunskapsspridning? Och eftersom det är just detta CEKOS ska jobba med känns det som en perfekt verksamhet för oss att stödja, säger Martin Blåvarg.
