I juli tog läkemedelsjätten Eli Lilly klivet in på området genom ett avtal om att köpa Atai Beckley för 2,8 miljarder dollar, med möjlighet till ytterligare 1 miljard i tilläggsbetalningar.
En central del av affären är en nässprej baserad på den psykedeliska substansen 5-MeO-DMT, utvecklad mot behandlingsresistent depression och alkoholberoende. I en fas 2-studie minskade depressionssymtomen redan efter två dagar och hos många deltagare kvarstod effekten under studiens åtta veckor.
På senare tid har även kapitalet strömmat till sektorn. Definium Therapeutics, som utvecklar psykedeliska preparat mot ångest och depression, värderades i slutet av augusti till omkring 6 miljarder dollar efter att aktien rusat runt 360 procent på ett år.
– År 2030 skulle marknaden för psykedelika kunna vara värd tiotals miljarder dollar, säger Edny Inui på riskkapitalbolaget Palo Santo VC till EFN Vetenskap.
Kan förändra psykiatrin
Bakom miljardjakten finns förhoppningar om att psykedeliska substanser ska kunna användas för att behandla bland annat depression, PTSD, anorexi och alkoholism.
Vid Uppsala universitet arbetar läkemedelsforskaren Ulf Bremberg med att hitta nya kemiska föreningar som kan patenteras och utvecklas till läkemedel. Han beskriver behandlingen som fundamentalt annorlunda jämfört med många av dagens psykiatriska läkemedel.
– Behandlingen är mer lik kirurgi: en intensiv operation som följs av läkning och psykoterapeutiskt stöd, säger han till EFN Vetenskap.
Men en avgörande fråga för både forskare och läkemedelsbolag är om den psykedeliska upplevelsen verkligen behövs. Preparat som ger samma medicinska effekt utan hallucinationer skulle potentiellt kunna tas hemma och kräva betydligt mindre och billigare vårdinsatser.
Marcus Stråth, en av två vd:ar på stiftelsen Norrsken Mind, är dock inte övertygad om att trippen går att plocka bort.
– Men inom forskningen är den psykedeliska upplevelsen ofta förknippad med en framgångsrik behandling. Det verkar som att psykologiska insikter kopplade till upplevelsen är en del av verkningsmekanismen, säger han till EFN Vetenskap.
Tveksam till Sverige
Även i Sverige pågår kliniska studier. Men Karl Wennberg, ekonom vid Handelshögskolan i Stockholm, är tveksam till hur stort genomslag behandlingarna faktiskt kommer att få här.
– Jag tror absolut att sådana här typer av nya preparat kommer att nå marknaden. Forskningen har kommit ganska långt och det satsas mycket pengar. Men jag skulle bli förvånad om de får ett brett genomslag i Sverige.
LÄS MER: Läkemedelsjättarna tävlar om psykiatrins nästa genombrott
