1932 hittades finansmannen Ivar Kreuger död i sin säng i Paris. Samma dag föll Kreugeraktierna till nya bottennivåer och hans internationella affärsimperium började rasa samman.
Kreugerkraschen kom mitt under den stora depressionen – den djupaste finanskrisen i modern tid och sedan dess har ekonomer försökt förstå varför en lågkonjunktur kan utvecklas till en ekonomisk katastrof.
En del av forskningen kom att handla om hur människor och marknader egentligen fattar beslut. På 1970-talet visade Robert Lucas att människor inte beter sig på samma sätt när förutsättningarna förändras. Vi anpassar helt enkelt våra beslut efter vad vi tror ska hända i framtiden.
– I tidigare ekonomiska modeller antog man att människors beteendemönster var helt statiska. Till exempel att vi alltid konsumerar en viss procent av en extra krona vi får i plånboken. Men Robert Lucas visade att det inte stämmer. Människor anpassar sig efter vad de tror ska hända i framtiden, säger Tommy Andersson.
När psykologin styr marknaden
Tanken om rationella människor fick också stor betydelse för synen på finansmarknaderna. Eugene Fama visade att ny information snabbt speglas i aktiekurserna och att det därför är mycket svårt att slå marknaden på kort sikt.
Men Robert Shiller visade senare att marknaden inte alltid beter sig rationellt.
– Robert Shiller visade att marknaden inte alltid behöver vara rationell, utan påverkas starkt av mänskligt beteende och psykologi. Ibland ser vi spekulationsbubblor där människor köper grejer som är helt klart övervärderade, säger Tommy Andersson.
Under 1980-talet riktades forskningen också mot bankkriser. Ben Bernanke, Douglas Diamond och Philip Dybvig visade bland annat varför banker kan falla och hur bankrusningar kan motverkas.
