Historiskt har teknikskiften slagit stenhårt mot "manliga jobb", inte minst inom inom industrin. Robotiseringen slog hårdast mot lågutbildade, ofta män, som förlorade sina arbeten på fabriksgolvet
Men med AI är det en helt annan yrkeskategori som drabbas värst. För nu är det högutbildade – och framför allt kvinnor – som väntas bli hårdast drabbade.
Det här visar Malin Gardbergs forskning. Hon är doktor i nationalekonomi som forskar om arbetsmarknaden på Institutet för Näringslivsforskning. I maj 2025 erhöll hon finansiering (från Handelsbankens forskningsstiftelser) med 1,8 miljoner kronor i tre år för projektet "AI and Organizational Change: Implications for Productivity and Labor Markets". Det ihop med tre andra finansierade forskare; Fredrik Heyman, Martin Olsson och Joacim Tåg.
– Kvinnor har tidigare varit ganska förskonade. Vi konstaterar att det nu är en helt ny grupp individer som kommer påverkas, jämfört med tidigare teknikskiften, säger hon.
Utvecklingen inom artificiell intelligens går snabbt, och är kvickare än tidigare historiska teknikskiften. Men trots det kan det ta tid att se resultaten som helhet.
– Det har alltid tagit väldigt lång tid innan ny teknik faktiskt har börjat påverka ekonomin. Vanligtvis 20-30 år innan vi har sett några större effekter, säger Gardberg men understryker:
– Det kommer sannolikt att ta längre tid än vad kanske många techentusiaster hoppas på, säger Malin Gardberg bland annat i det senaste avsnittet av Spets.
Se avsnitt sex i spelaren här ovan.
