Therese Nilsson har i flera studier fokuserat på vad för konsekvenser det fick när Sverige införde barnavårdscentraler på 1930-talet. Men även vilka effekterna blev av den fria svenska skolmaten.
Både barnhälsovården och skolmaten är exempel på universella reformer, insatser som riktas till hela barnpopulationen. De är kostsamma, men ger samtidigt bättre möjligheter att utvärdera långsiktiga effekter. Sverige har dessutom ovanligt omfattande registerdata, vilket gör det möjligt att följa individers livsbanor över flera decennier.
– Det mest slående är hur långt effekterna sträcker sig. Vi kan följa individerna nästan hela livet, säger Therese Nilsson.
Internationellt har intresset för den svenska modellen vuxit, både när det gäller barnhälsovård och offentligt finansierade skolmåltider. Flera europeiska länder diskuterar i dag hur liknande system kan införas.
Sammantaget pekar forskningen mot samma slutsats: Insatser under livets första år och under skolgången kan få långvariga effekter, både för individers livschanser och för samhällsekonomin i stort.
Se hela programmet i spelaren här ovan.
