Googlar man på klassklyftor så får man bilden av att Sverige inte mår bra. Att klassklyftorna växer. Det är svarta rubriker i medier – men forskningen visar något annat.
– Det är bara till att gratulera olika intresseorganisationer, med politiska agendor som målat fram den bilden, att klassklyftorna ökar, som sedan public service och andra medier delar vidare. När olika politiska organisationer tar fram statistik är det väldigt tunt, jag brukar få be om rådatan, men får aldrig se den. För deras del är faktan inte viktig, de är nästan faktaresistenta, utan de vill bara få ut deras budskap.
Daniel Waldenströms, som fått program-stipendier av Handelsbankens stiftelser , forskning pekar nämligen åt ett tydligt håll – svenskarna är både rikare och mer jämlika än någonsin:
– Sverige har aldrig mått bättre, sett till medellivslängd, att materiella resurser är större och mer jämnt fördelade än tidigare historiska epoker.
”Vi kan gratulera oss själva”
I sin bok – ”Superrika och jämlika” – kommer han fram till en tydlig analys:
”Sammantaget kan vi väl gratulera oss själva för att vi lever i denna tid när både livets längd och våra materiella resurser är större och mer jämnt fördelade än under tidigare historiska epoker.”
Du började din forskning för nästan 25 år sedan. Vad är din mest oväntade upptäckt?
– Det var att vi i Sverige fick igång hjulen snabbare än vad som tidigare var känt. Vår ekonomi kom igång under första delen av 1900-talet, medan andra länder kom igång andra halvan av 1900-talet. Att vi kom igång fortare berodde på politiska reformer som gav människor inflytande genom utvidga rösträtten till alla, höja utbildningsnivån även för fattiga arbetarbarn, och stärka arbetsrätten och förbättra arbetsvillkoren för alla löntagare. Det här tillsammans gjorde att vi blev mer produktiva och mer motiverande som i sin tur gjorde att vi tjänade mer pengar och med mer pengar bli medellivslängden längre. Det här tillsammans med ett växande banksystem gjorde att svenskarna kunde börja spara inför framtiden och bygga upp en personlig förmögenhet främst genom att äga sina bostäder men även pensionsspara.
Värdeökningen har gjort oss rikare
Just pensionssparande och bostäder står för tre fjärdedelar av all privat förmögenhet, enligt Daniel Waldenström. Att äga sin bostad har varit en jackpott för svensken historiskt. Värdeökningen har gjort oss rikare.
Det är också därför som tyskarna – trots sina stolta industrier – är som folkslag ett av Europas fattigaste. För mindre än hälften av befolkningen (47 procent) äger sin bostad i Tyskland, i till exempel Frankrike och Sverige är den siffran på runt 60 till 70 procent, medan i Italien och de flera av de andra östeuropeiska länderna äger 70 till 90 procent sitt boende.
Så bostaden är den första hörnstenen i hushållets ägande – pensionssparande den andra.
Just pensionsparandet – både tjänstepensionen och premiepensionen och visst försäkringssparande – glöms ofta bort när man tittar på hur rikt ett lands befolkning faktiskt är. Många förstår inte ens hur rika vi är med tanke på det fonderade pensionssparandet.
I debattartiklar och i olika debatter hör man ofta talas om ”nollsummetänkandet”. Att om någon får det det bättre så innebär det att någon annan får det sämre.
Ägandet i toppen och i botten av fördelningen har genom historien ofta ökat i samklang.
Enligt Daniel Waldenström är detta ett av de mer destruktiva inslagen i diskussioner om kapital och ägande.
– Resultaten i min bok motsäger detta synsätt. Ägandet i toppen och i botten av fördelningen har genom historien ofta ökat i samklang. I Sverige har den rikaste hundradelen av befolkningen under de senaste 20 åren blivit 250 procent rikare i köpkraftstermer, vilket motsvarar en årlig real förmögenhetstillväxt på nästan sex procent. Intressant nog har de övriga 99 procenten i befolkningen under samma period blivit 225 procent rikare, vilket motsvarar drygt fem procent förmögenhetsökning per år. Med andra ord har den rikaste eliten blivit rikare, men det har även många i resten av befolkningen. Så nollsummespelsteorin håller inte i den långsiktiga förmögenhetsanalysen och bör därför avföras från den politiska diskursen.
30 gånger rikare på 100 år
Hur rikt Sverige är idag?
– Vi svenskar har aldrig haft det bättre. Våra växande förmögenhetsvärden har inneburit att svenskarna idag är sju gånger mer rikare än de var 1980, mätt i reala köpkraftstermer. Och jämför vi svenska folket för hundra år sedan är vi idag trettio gånger rikare än vad folk var då.
Vad har du får ekonomiska råd till svenska hushåll?
– Det är svårt att ge råd till hushåll. Men en viktig lärdom från den ekonomiska historien handlar om betydelsen att äga sin bostad. Hemmet erbjuder inte bara känslomässig komfort; det är också en långsiktig bra investering. Att spara i aktiefonder har också inneburit en kraftfull demokratisering av hushållens förmögenhetsbildning, och det väl inte minst ett starkt råd till våra ungdomar.
Jag kommer fortsätta forska, men även kanske mer hjälpa politikerna till att ta rätt beslut. Det här är mitt kall, jag vill verkligen göra Sverige bättre.
Hur exakt kan du se hur förmögenhetsfördelningen ser ut?
– I vår nya forskning är vi nu i slutfasen med att kartlägga förmögenhetsfördelningen med nya data över individers ägande fram till våra dagar. Fortfarande återstår många pusselbitar men delar av bilden börjar klarna. Jag hoppas kunna presentera detta i slutet av sommaren. Detta återkopplar naturligtvis också till min bok (Superrika och jämlika) som både lyfter de långa historiska trenderna och tar tag i analysen av förklaringsfaktorer och lärdomar för politiken.
Till sist, fortsätter du forska om ämnet i 25 år till?
– Jag kommer fortsätta forska, men även kanske mer hjälpa politikerna till att ta rätt beslut. Det här är mitt kall, jag vill verkligen göra Sverige bättre, säger Daniel Waldenström.
