Den senaste tidens energikriser har åter satt fokus på sambandet mellan energi, ekonomi och säkerhet. När Rysslands invasion av Ukraina skakade Europas energisystem 2022 blev energipriserna snabbt en politisk kärnfråga – och samma mönster syns nu igen.
– Det som händer nu medför jättestora kostnader, för inte minst Europa. Dels de direkta kostnaderna av att vi nu måste betala mer för den oljan som vi importerar, dels att Ryssland – som är ett hot mot oss – nu tjänar nästan dubbelt så mycket på oljan de säljer, säger Daniel Spiro.
Samtidigt kan kriser fungera som en katalysator för förändring, enligt Thomas Sterner, professor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet, som forskat på energipriser sedan 1970-talet.
– I Sverige var det så att staten faktiskt gav större subvention ju högre elräkning ett hushåll hade. Det är ju en vansinnig utformning av politiken, säger han.
Där ligger också en central konflikt. På kort sikt ökar trycket på politiker att dämpa energipriserna, men på längre sikt riskerar sådana åtgärder att bromsa omställningen bort från fossila bränslen.
LÄS MER: Den sista oljekrisen?
