Talina Sondershaus, universitetslektor i nationalekonomi vid Lunds universitet, har tillsammans med Kasper Roszbach, professor i finansiell ekonomi vid Lunds universitet, Elin Molin i Lund och Christine Laudenbach i Frankfurt undersökt hur BNPL påverkar kreditgivningen i praktiken. I studien analyseras data från en nordisk bank som erbjuder både traditionella konsumtionslån och köp nu, betala senare.
BNPL innebär att kunden får varan direkt och betalar senare, oftast via en räntefri faktura inom 30 dagar eller genom delbetalning. Trots att det marknadsförs som en smidig betalningslösning är det juridiskt en kredit.
I den offentliga debatten har modellen främst kopplats till ökade inkassokrav och växande skulder bland unga. Men forskarnas resultat pekar på en mer nyanserad bild.
Banken använde återbetalningshistoriken från BNPL-köp i sin ordinarie kreditprövning. Kunder som betalade i tid hade större sannolikhet att beviljas ett konsumtionslån – och fick dessutom i genomsnitt 1,14 procentenheter lägre ränta.
– Titeln antyder att BNPL-lånet kan sänka framtida kostnader för konsumenten, förutsatt att du tillhör dem som betalar i tid, vilket de allra flesta gör, säger Talina Sondershaus.
Forskarna fann också att kunder som kommit till banken via BNPL inte presterade sämre som låntagare – snarare tvärtom. Små, kortfristiga krediter genererar ny information som kan komplettera traditionella kreditbedömningar, särskilt för personer utan etablerad kredithistorik.
– Det är viktigt att förstå de negativa sidor som finns, men lösningen är inte att stoppa en utveckling som skapar värde för många, utan att skydda dem som påverkas negativt, säger Kasper Roszbach till EFN Vetenskap.
LÄS MER: Köp nu – ångra sen?
