Svenskarna tillhör världens mest belånade privatpersoner.
Det gör också att många får en tung ryggsäck med skulder.
– Skuldsaneringssystemet räcker inte till i dagens moderna kreditsamhälle, säger nationalekonomen och forskaren Elin Molin.
Hushållens skulder består främst av bolån, men omkring en femtedel utgörs av konsumtionslån – krediter utan säkerhet, så kallade blancolån.
Elin Molins forskning fokuserar på orsakerna till att människor hamnar i överskuldsättning. Hon är även aktuell som expert i en pågående statlig utredning om överskuldsättning, med särskilt fokus på ”evighetsgäldenärer”, personer som varit registrerade hos Kronofogden i över 20 år. Det här uppmärksammar EFN Forskning i ett reportage som går att läsa här.
Snabblånen utgör en mindre andel av hushållens totala låneskulder, men är kraftigt överrepresenterade hos Kronofogden. Forskarna vänder sig emellertid mot bilden att problemet handlar om dålig lånekultur.
– Jag tror att det är viktigt att nyansera diskussionen lite. Vi har haft en ganska hög moralism i Sverige kring dem som hamnar hos Kronofogden, säger Elin Molin, forskare på Nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet .
Många utgår från att oansvariga konsumtionslån ligger bakom det växande skuldberget, men Elin Molins forskning visar en annan bild.
– Till viss del beror skulderna på överkonsumtion, men en klar majoritet beror på sjukdom, arbetslöshet eller skilsmässor – händelser som människor inte kunnat förutse eller planera för, säger hon till EFN Forskning.
