I sin forskning har Claudia Goldin analyserat hur hushållsarbete fördelas mellan kvinnor och män och kopplat det till fruktsamhetstal i olika länder. Sambandet är tydligt, menar hon: där män tar mindre ansvar i hemmet föds också färre barn.
– Det är kvinnor som bär många av kostnaderna för att få barn och se till att de är trygga, friska och överlever, säger Goldin.
När kvinnors utbildnings- och karriärmöjligheter ökar stiger också alternativkostnaden för att skaffa barn. Beslutet blir mer riskfyllt om det saknas garantier för att ansvaret delas.
– Hindret handlar om det som kallas trovärdiga åtaganden. Män kan säga att de ska ta mer ansvar, men hur kan de signalera att de verkligen kommer att göra det?
Men hennes slutsatser ifrågasätts. Den finska demografiprofessorn Anna Rotkirch menar att utvecklingen i Norden pekar i en annan riktning.
– Om jämställdhet vore nyckeln skulle vi ju inte se det som sker här. I Norden har pappors andel i barnskötsel ökat dramatiskt de senaste 20 åren och fruktsamheten dalar exakt samtidigt.
Enligt Rotkirch handlar krisen snarare om instabila relationer än om ojämställda hem.
– Det är högre sannolikhet att det första samboförhållandet leder till skilsmässa, eller separation, än att det leder till antingen äktenskap eller barn.
LÄS MER: Kärlekskris eller lata män – vad kan förklara sjunkande födelsetal?
