AI-utvecklingen har gett Nokia en oväntad revansch. En fördjupning från EFN Vetenskap visar hur bolagets satsning på fotonik kan göra det till en nyckelspelare när AI-datacenter pressas av skenande energibehov och kapacitetsbrist.
Bell Labs, Nokias klassiska forskningsinstitut i New Jersey, låg bakom uppfinningar som transistorn, lasern och programmeringsspråket C. Efter decennier i skuggan har laboratoriet åter hamnat i centrum – den här gången på grund av AI.
En av de största utmaningarna för AI-industrin är att koppla samman tusentals kraftfulla processorer utan att energiförbrukningen skenar. Flera forskare pekar ut fotonik, där data skickas med ljus i stället för elektricitet, som lösningen.
– Skillnaden är så extremt stor att fotoniken är direkt nödvändig, det är otänkbart att utveckla nästa generations AI med elektrisk kommunikation, hastigheterna är för höga, säger tidigare KTH-forskaren Richard Schatz till EFN Vetenskap.
Kapplöpning om kritiska komponenter
Samtidigt väntas AI-datacenter kräva allt större mängder el. Enligt International Energy Agency kan energibehovet tredubblas fram till 2030. Parallellt har bristen på avancerade optiska komponenter redan blivit en flaskhals. Nvidia har därför investerat miljarder dollar för att säkra framtida leveranser.
Efter förvärvet av amerikanska Infinera kontrollerar Nokia nu hela kedjan – från forskning och utveckling till egen tillverkning av fotoniska kretsar och färdiga nätverksprodukter.
– Personligen tycker jag att det är klokt av Nokia att investera i grundforskning och utveckla färdiga produkter under samma tak, om de har råd. Det har visat sig vara ett framgångsrecept förut, säger Peter Andrekson, professor i fotonik vid Chalmers.
LÄS MER: Tekniken som kan avgöra AI-racet
